Hem

Fönster mot Italien

Berg, kullar, ändlösa vetefält, höga klippkuster, sandstränder och så förstås gamla hus, gränder och pittoreska röda tegeltak som bildar ett lapptäcke med himlen som bakgrund.
Öppnar man fönstret nås man av ljud, oljud, röster, musik, skratt och doften av kaffe, tvättmedel, lindblommor och vedrök.

Italien från norr till söder

Vad är det som gör Italien så attraktivt för oss nordbor? Är det den genuina maten med sin historia, smaker och dofter? Är det stämningen och det kaotiska stadslivet på utecafèerna, eller kanske frihetskänslan som infinner sig när man går där i gyttret av människor på gatorna? Lite grann som att vara på en fest, slappna av, släppa lös.

Antagligen beror det på att allt detta tillsammans skapar en otvungen situation där det bara känns bra att vara. När jag flyttade från Sverige till Italien för 30 år sen var det första som slog mig människors deltagande sätt och nyfikenhet gentemot mig och andra som kom någon annan stans ifrån. De tittade mig i ögonen när de pratade, log och frågade något som jag inte alltid förstod, men isen var bruten och samvaron kändes naturlig och avslappnad. Är då alla italienare sådär gästvänliga? Nej, naturligtvis finns här folk och folk, precis som i Sverige, och det är relativt stor skillnad på var i Italien man befinner sig. I Lombardiet t.ex. beter man sig ofta mycket vänligt men med en viss vaksamhet.

”La Piazza”, varje stad har sin piazza som är den självklara mötesplatsen för alla generationer – ingen segregering här inte! Foto från Sarzana i Ligurien.

i Veneto undrar de vad du är för en figur, och även om du är en hejare på italienska förstår du inte vad de säger. I Toscana är man vitsig och du vet inte alltid om de skrattar åt dig eller åt skämtet.

Solnedgång över kullarna som utgör en naturlig gräns mellan Toscana och Ligurien

Hamnar du i syditalien blir du av en intresserad förbipasserande hembjuden på middag med släkten, under vilken alla vill veta allt om dig. Skillnaderna är stora, vilket inte är speciellt märkligt med tanke på att Italien blev enat så sent som 1861. Innan dess var där en rad självständiga kungariken och hertigdömmen, var och en med sin historia och traditioner, och detta märker man fortfarande mycket av.

Fotot är taget i Ligurien men kan representera hela den Tyrrenska kusten med sina klippor och kristallklara vatten.

Här har många folkslag passerat genom årtusendena, för Italiens kultur går långt tillbaka i historien; etruskerna som levde i norra och mellersta Italien från ca år 900 f.Kr. Och därefter Roms imperium som bildades strax före Kristi födelse. Här har också passerat hunner, goter, franker, araber och normanner vilkas inflytande har givit Italien en exeptionellt stor kulturell mångfald. Även öster och väster är väldigt olika. Italien klyvs på längden av bergskedjor som bl.a. hindrade folk från att förflytta sig från den östra sidan till den västra och vice versa. Man blev alltså mer isolerade. Kultur och dialekter växte fram och de skilde sig en hel del från varandra. Så nog finns det mycket i detta avlånga land, omgivet av hav och spektakulära kuster, med böljande kullar, slättland och höga berg, och allt genomsyrat av människans tusenåriga närvaro.

%d bloggare gillar detta: