Den mäktiga floden Po

När man som svensk tänker på Italien föreställer man sig ett land av skönhet, värme, underbar mat och fantastisa viner där lättja och lyx går hand i hand.

Och visst är det så, men bara på de platser som lever uteslutande på en exklusiv turism.

Jag skulle däremot vilja introducera er till det genuina, vardagliga landet, med sina kvaliteter och brister där en turist sällan sätter sin fot, men där den verkliga italienska essensen finns att njuta av.

Bland de höga bergen i Piemonte (regionen i norr som gränsar till Frankrike), på en liten platå 2000 meter över havet, finns källan till Italiens största och viktigaste flod; floden Po. Ett kort och bra namn som härstammar från antikens italiska: “Padus”.

Po är 65 mil lång och flyter genom hela norra Italien från väst till öst. Det är en mäktig flod med ett djup som varierar mellan 2 till 10 meter och där den är som bredast är det imponerande, hela 4 km från den ena stranden till den andra.

Många andra mindre floder och åar förenar sig med Pos vatten. Eftersom dessa små floder flyter genom Italiens största åkerbruksområde (Poslätten), för de med sig rester av ett industrialiserat jorbruk med intensiva odlingar som uteslutande använder sig av kemisk gödning och bekämpningsmedel. Detta gör tyvärr Po till en tämligen förorenad flod.

Detta är den södra delen av Polesine. Gränsen mellan Veneto och Emilia Romagna följer till stora delar Po.

För tio år sen hamnade jag – utan att riktigt veta vart jag begav mig – här på den sydliga delen av Poslätten i ett liten samhälle, Pontecchio Polesine som ligger bara 4 km från den stora floden; en enorm vattenväg som skiftar med väder och årstider, och som aldrig upphör att fascinera.

När höstregnen kommer och floden forsar fram med lerigt vatten, stränderna krymper och floden sväller – den nästan bågnar av ytspänning – då är det fantastiskt att stå på den höga flodbanken och med blandade känslor begrunda skådespelet. Eller när den en aprildag stilla flyter fram och skarvarna, som väldiga julgransdekorationer, sitter i träden längs vattnet, med utbredda vingar för att dra nytta av solvärmen. Lika fascinerande är det att ta en promenad längs flodbanken en vårvinterkväll, när vattnet verkar stå alldeles stilla, och trädgrenarnas mörka silhuetter skapar ett spetsmönster mot den rosa, sammetslena ytan. I sådana ögonblick älskar jag Po, och jag kan känna samhörigheten med dem som tidigare bott här och livnärt sig av det som floden gav och som, precis som jag, stått och begrundat rörelsen i vattnet och låtit tankarna kana med i flytet bort mot havet.

Solnedgången är en oslagbar följeslagare, förskönar, mjukar upp och ger ett gyllene skimmer över alltsammans.

Den här delen av Veneto, där jag bor kallas ”Polesine” (kommer av ”palude” – träsk) och är en landremsa mellan de två största italienska floderna: Po, och den näst största Adige. Med så stora vattenytor runtomkring blir det hett och fuktigt på sommaren och kallt och fuktigt om vintern. Däremellan passerar en kort, ljuvlig vår och en något längre, dimmig höst. Detta är en plats där naturen visar sin tuffare sida, inget fjäsk med hisnande bergsvyer eller spektakulära klippkuster, bara fuktigt, platt land som fölorar sig i dimman.

Man skulle alltså kunna fråga sig vad Polesine har att ge? Varför finns det människor som vill tillbringa sina dyrbara semestrar just här?

Svaret ligger just i floden Po. Med sina gröna flodbanker ger den mil av cykel- och promenadvägar, en stor mångfald av sjöfåglar, lummiga stränder och – det viktigaste ur turistsynpunkt – våtmarkerna i Po-deltat, vida berömd bland fågelskådare i hela Europa, samt de långa sandstränderna där floden rinner ut i Adriatiska havet

Så efter tio år av svordomar och besvärjelser över Polesines fukt och platta landskap, har jag börjat känna tillgivenhet till den här platsen, just därför att det är flodens fuktiga land, med sin speciella charm och otillgänglighet.

Vad har man då för traditionell mat i dimmornas land?

Eftersom jorden är bördig och det naturligt finns stora vattenytor, odlas det mycket ris. Speciellt riset som kommer från Po-deltat är av hög klass. Alltså äter man här en väldig massa risotto som tillagas med lokala produkter som radicchio, pumpa, svamp, skaldjur m.m.

Andra typiska rätter: ”Renga in saor” (dialektalt namn, på italienska: ”Arringa in sapore”). Praktiskt taget handlar det om stekt sill inlagd i lök och vinäger. ”Fasoi in pottacin” (dialektalt namn, på italienska: Fagioli in pentola di cocio”), alltså bönor kokta i lerkärl. ”Bigoli d’anitra” (italiano: anatra), en typ av riktigt tjocka spaghetti men sås på anka, samt ”Tortellini in brodo” som är buljong. Inget raffinerat kök, men rejäl mat som en gång utgjorde den fattiga befolkningens huvudsakliga rätter, och där ingredienserna var de man lättast hade tillgång till.

Jag brukar ofta göra risotto på röd radicchio som här kallas ”radicchio di Chioggia”, den runda typen och ”Spadone”, den avlånga. Smakmässigt är det ingen större skillnad på dem, kanske ”Spadone” är något mildare. Recept på min rissotto kommer inom de närmaste dagarna under rubriken ”Våra bästa recept”.

En flod berättar. Den berättar om det strömmande vattnet som rinner genom vassen, som kammar gräset, blöter alarna och asparna. Den berättar om bävrarna, om doppingarna och skarvarna. Om flodstranden som långsamt återtar sin form efter översvämningen. Vatten som sträcker ut sig, som viskar och skrattar. Vatten som bedrar och förstör, som får en att bäva och längta. Musklerna stramar, adrenalinet ökar i den primordiala reflexen att ge sig av. I väntan på ögonblicket att få glida ut på den forntida vägen mot salta vatten, mot äventyret, ut mot världen”.

De långa gröna flodstränderna lockar fram frihetskänslan och lusten att bara springa!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: